Rätt så mycket "Bara för att"-inlägg
Till hoppet
I en eventuell framtid
kan jag se dig ibland.
Någon står där bredvid
och håller din hand.
Vem har inte sökt dig?
Den är svag, vilsen och skakar lätt,
men hålls uppe av sitt blyga minne.
Chocken som äntligen blivit mätt
är nu rädsla för ett äkta sinne.
Vem har inte tvivlat dig?
Det lyser svagt i dina ljusa blå
när du viskar "nej" men menar något annat.
Alla ser vad du tänker på-
Har det någonsin hjälpt när du har stannat?
Vem har inte tappat dig?
Påriktigt?
Kommentarer
Trackback
