Inlägg numero Uno
Där sitter jag nu, med en Frändefors-special i magen, och lyssnar på albumet "Punk Goes Pop Volume Two" som jag verkligen kan rekommendera. I takt med att OneRepublic's "Apologize" tolkas av underbara bandet Silverstein så slår det mig att jag kanske borde packa lite. Robert Söderqvist ska nämligen imorgon (27 okt) bege sig till vår penibla huvudstad för att åka på kryssning Stockholm-Åbo. Denna resa, som jag för övrigt ser fram emot, ska genomföras av mig, Fredrik Bengtsson, hans käre Mor Annika och nån randomsnubbe vid namn Lars-Göran. Är iaf tjockt taggad och borde kanske vid det här laget gå och lefta (som alla CS-snubbar i skolan säger) för att packa lite smått.
"En hel del öppna sinnen borde vara stängda för reparation"
Påriktigt?
Goddagens!
Trots att blogg.se redan varit så snälla och lagt upp ett varmt välkommnande till min blogg, så kände jag att jag ville göra ett inlägg. Mer som en test. Undersöka hur det känns... Och jorå, det känns bra. Kommer förmodligen inte att skriva överdrivet mycket saker här men ska försöka att uppdatera iaf någon gång i veckan.
Sättet jag skriver på kanske kommer att skilja lite från andra bloggare. På både gott och ont. Jag försöker att använda mitt eget skriftspråk, som jag själv beskriver som "seriöst, oseriöst och annorlunda". Många anser att det kan vara svårt att förstå vad jag menar ibland, men då kan jag redan nu medela att det är en del av meningen med detta. Om man skriver saker exakt så som man säger dem, så att alla förstår, vad är det då för mening att skriva överhuvudtaget? Ofta när man läser mina inlägg kanske man får ha huvudet på skaft och fundera lite hur jag menar, om det nu inte är tydligt. Jag vill även försöka att avsluta mina inlägg på ett speciellt sätt, som jag ärligt inte kommit på ännu, men det kommer, var så säkra!
Hare gött, så hörs vi senare!
Påriktigt?
